Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Gymnasial lärlingsutbildning

Från och med hösten 2011 har elever möjlighet att fullgöra sin gymnasieutbildning som lärling i stället för den reguljära skolgången. Genom en gymnasial lärlingsutbildning så får eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att under handledning på en arbetsplats få kunskaper inom yrkesområdet.

Företagens medverkan i planering, genomförande och uppföljning av lärlingsutbildningen är avgörande för ett kvalitativt arbetsplatsförlagt lärande.

Huvuddragen i lärlingsutbildningen

Kurserna som ges inom lärlingsutbildningen ska vara desamma och kunskapsnivån ska motsvara den som ges i den reguljära utbildningen. Deltagande elever måste ha antagits till ett yrkesinriktat nationellt program.

  • Utbildningen omfattar 2.500 gymnasiepoäng, varav minst hälften ska vara arbetsplatsförlagd.   
  • Utbildningen baseras på samma ämnesplaner och ger samma yrkesexamen som skolförlagd yrkesutbildning
  • För varje elev och arbetsplats inom lärlingsutbildningen i gymnasieskolan ska ett utbildningskontrakt finnas
  • För att ge mer tid till yrkesämnena blir det, inom den gymnasiala lärlingsutbildningen möjligt att minska på antalet kärnämnestimmar i undervisningen. Detta innebär dock att eleven inte får behörighet att söka till högskolan utan ytterligare komplettering.
  • För de elever som under lärlingstiden är anställd enligt lagen om gymnasiala lärlingsanställning skall utbildningen ge grundläggande högskolebehörighet. 

Kvalitet

På vissa orter finns reellt behov av denna typ av utbildning och där finns troligen även förutsättningar för att garantera utbildningens kvalitet vilket i sin tur är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet.

Kvaliteten på de nationella yrkesinriktade programmen är av stor betydelse för branschernas utveckling och konkurrenskraft. Det är därför viktigt att företagens deltagande i lärlingsförsöket inte går ut över engagemanget i de nationella programmen.

För att inte inskränka elevernas framtida valmöjligheter eller minska lärlingsutbildningens värde på en framtida arbetsmarknad, får det anses angeläget att deltagande elever läser kärnämnen i samma omfattning som på motsvarande nationellt program.

För att kunna genomföra en högkvalitativ utbildning, kommer deltagande företag att ha extra omkostnader. Samtidigt kommer skolans direkta utbildningskostnader att minska. Deltagande företag bör därför kunna ta upp en diskussion med skolan om ersättning för sin utbildningsinsats. Den exakta ersättningen får alltså förhandlas mellan företaget och skolhuvudmän i varje enskilt fall. Utgångspunkten bör dock vara att i vart fall delar av det för ändamålet beslutade statsbidraget om 25 000 kr per elev tillfaller företaget.

Gymnasial lärlingsanställning

Lagen om gymnasial lärlingsanställning trädde i kraft den 1 juli 2014. Under våren 2017 har Industriarbetsgivarna tillsammans med IF Metall tagit fram ett avtal som gör det möjligt att anställa gymnasielärlingar. Industriarbetsgivarnas fortsatta rekommendation är dock att gymnasielärlingen bör ha elevstatus under utbildningstiden. I det fall ett företag ändå skulle vilja anställa eleven bör kontakt tas med Industriarbetsgivarna för att klargöra vilka förändringar i ansvar mellan skola och företag en anställning medför samt säkerställa att gällande arbetsrättsliga och avtalsmässiga regler tillämpas.

Mer information

Gymnasial lärlingsutbildning - Skolverket

Lag 2014:421 om gymnasial lärlingsanställning

 

Fredrik Gunnarsson Ansvarig Kompetensförsörjning
Mobil: 072-744 67 31
Arbete: 08-762 67 31
Email: fredrik.gunnarsson@industriarbetsgivarna.se

_HFA1108_web.jpg