Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Så får vi fart på industrin - lär av omvärlden!

Industrin och industrinära tjänster står för den stora merparten av Sveriges export och satsningarna på forskning och utveckling. Under senare tid har dock en oroväckande utveckling skett där Sveriges industriella produktion stagnerat. I denna nya artikelserie kan du läsa om möjligheterna till att vända trenden, med inspiration från andra länder som lyckats stimulera till en industriell renässans.

Del 1

Detta är första delen av våra sex artiklar i serien.
Nästa artikel publiceras på Industriarbetsgivarnas webb den 25/2 2016. 

Under första halvan av 2015 släppte Industriarbetsgivarna Renässans för Industriell Utveckling. Skriften, som lyfter fram den viktiga roll som industrin spelar för jobbskapande och utveckling i moderna ekonomier, har fått omfattande uppmärksamhet. Det visade sig att många journalister, liksom politiker inom båda sidor av blockgränsen, vill veta mer om hur Sverige kan växa som en industriell kunskapsekonomi.

Budskapet i Renässans för Industriell Utveckling är enkelt: framtidens välstånd skapas inte inom antingen industrin eller tjänstesektorn. Istället skapas den inom båda och genom innovativa industrier i nära samverkan med högkvalificerade tjänster. Den följdfråga som vi har fått av många – inte minst av experter som formulerar framtidens politik – är hur Sverige kan lyckas med en industriell renässans. Med denna artikelserie vill vi skapa större förståelse för hur framtiden för svensk industri kan förbättras genom realistiskt genomförbara reformer.

Nedgången i industriell produktion mellan 2008 och 2014 har inneburit att Sverige gått miste om ett samhällsekonomiskt bidrag på cirka 145 miljarder kronor, det motsvarar 15 300 kronor per invånare. 

Under senare tid har den globala konkurrensen skärpts, rejält. Nya industriländer som till exempel Kina, Indien, Mexiko och Polen har upplevt en stark industriell utveckling, medan flertal traditionella industriländer halkat efter. I Europa har de senaste årens ekonomiska kriser bidragit till en nedgång. Som visas i figuren nedan så minskade den industriella produktionen i Italien, Grekland och Spanien med en femtedel eller mer mellan 2008 och 2013. 

grafik_industri -02_webbtopp_EVAK_lagupplost.jpg
Öppna ovanstående figur som PDF här, för större bild.

Även de nordiska länderna har utvecklats svagt. I Sverige minskade värdet av industriell produktion med 14 procent under perioden. Fram till 2014 skedde en ytterligare minskning med nära 5 procent. Nedgången ledde till att industrins bidrag till samhällsekonomin minskade med uppskattningsvis 145 miljarder kronor. Det motsvarar hela 15 300 kronor per invånare i landet.  

Intressant nog har inte alla moderna ekonomier upplevt en liknande utveckling. Ett flertal länder som har en liknande välståndsnivå som Sverige har faktiskt vuxit med ökad industriell produktion. Den globala utvecklingen illustrerar att det är långtifrån en naturlag att utvecklade länder halkar efter i den industriella konkurrensen. En aktuell trend är till exempel att biltillverkare börjar flytta tillbaka sin produktion från Kina till Europa. Men vad motiverar egentligen industriföretag att växa i länder som Belgien, Österrike, Israel, Sydkorea och USA snarare än i låglöneländer som Kina och Indien? 

För mer än hundra år sedan började Sverige sin resa från ett av världens fattigaste till ett av världens rikaste länder. Det var den industriella utvecklingen som gjorde denna resa möjlig. Än så länge fortsätter industrin att utgöra ryggraden i svensk ekonomi. Utvecklingen under senare år visar dock att en god utveckling av industrin inte går att ta för given.

I kommande artiklar från Industriarbetsgivarna, skrivna av utredaren Nima Sanandaji, kan du läsa om receptet för framgång i de fem rika länder som efter finanskrisen bäst lyckats stimulera industriell tillväxt trots den tilltagande globala konkurrensen. I Sverige har vi mycket att lära av de länder som genom en smart näringspolitik lyckats stimulera till en industriell renässans. 

Nima Sanandaji är teknologie doktor vid KTH och författare av skriften Renässans för Industriell Utveckling för Industriarbetsgivarna.