Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Europeiska föredömen

Tyskland brukar framhållas som ett föredöme, eftersom landet till skillnad från Sverige lyckats återhämta sin industriella produktion sedan den globala finanskrisen 2008. Två andra länder, Belgien och Österrike, har klarat sig ännu bättre. Fem år efter finanskrisen kämpade många västeuropeiska länder med svag industriell tillväxt. I Belgien och Österrike har industrin vuxit sig starkare jämfört med innan krisen. De båda länderna visar att också rika europeiska länder kan klara den globala konkurrensen, så länge rätt förutsättningar skapas

Del 2

Detta är andra delen av våra sex artiklar i serien.
Nästa artikel publiceras på Industriarbetsgivarnas webb den 9 mars 2016. 

Under längre tid har företag inom tillverkningsindustrin sökt sig bort från Västeuropa för att istället etablera produktion i nya marknadsekonomier där lönerna är lägre, som till exempel Kina, Indien samt Central- och Östeuropa. Men trenden har börjat vända. Trots att anrika brittiska bilföretag som Jaguar och Land Rover blev uppköpta av indiska Tata Motors under finanskrisen tillverkar idag Storbritannien fler bilar jämfört med innan krisen slog till. 

Volvo Personvagnar, som idag huvudsakligen ägs av kinesiska Geely, planerar att tillverka ännu fler nya bilar i Belgien. Jaguar, som idag ägs av indiska Tata Motors, ska tillverka bilar i Österrike. Genom att ha en hoppfull inställning till industrins framtid har Belgien och Österrike lyckats återhämta sig och nå en högre nivå av industriell produktion än innan finanskrisen. Kanske finns en läxa för Sverige att lära? 

Tyskland påverkas förvisso av skandalen i Volkswagen, men på det stora hela har landets industri imponerat omvärlden. Industrier i Tyskland drar nytta av välfungerande system med yrkesutbildningar, en flexibel lönesättning och en medveten strategi från regeringen att skapa de bästa förutsättningarna för framtidens tillverkning. Tyska politiker och affärsledare har under senare tid entusiastiskt talat om ”Industri 4.0”, visionen om att skapa framtidens digitala industriella revolution. Konceptet har snabbt spridit sig till omvärlden.

Ändå är vare sig Storbritannien eller Tyskland de länder som klarat sig bäst vad gäller industriell återhämtning. Som visades i den första artikeln i denna serie så hade Storbritannien fem år efter finanskrisen 10 procent lägre industriell produktion än innan krisen slog till. Det är lite bättre än Sverige (14 procent lägre produktion), men långtifrån en god utveckling. Den tyska industrin hade nått samma produktionsnivå som innan krisen. Två av Tysklands grannar – Belgien och Österrike hade däremot nått 3 procent högre produktion än under krisåret. Jämfört med övriga Västeuropa, som kämpade med återhämtningen, var det en imponerande utveckling. 

grafik_industri -02.jpg

Öppna ovanstående figur som PDF här, för större bild.

grafik_industri -07.jpg

I mitten av 2015 lanserade Volvo Personvagnar en ny satsning på att tillverka nästa generations småbilar. För att hålla ned kostnaderna ska tillverkningen ske i samverkan med kinesiska Geely, som nu är majoritetsägare i det tidigare helsvenska bolaget. Volvo väljer att bygga bilarna i både Kina och Europa. Planer finns också på att starta ny tillverkning i USA. Det är ett talande exempel på hur rika västländer ses som attraktiva industriländer även för ett företag som idag ägs i Kina. Den europeiska produktionen förläggs dock inte till Sverige, utan istället till Belgien. 

I Sverige är det en spridd föreställning – åtminstone bland många politiker – att industrin är något som tillhör det förgångna snarare än framtiden. Belgien och Österrike skiljer sig genom att det i samhällsdebatten finns en starkare tilltro på industrins framtid. Näringspolitiken är inriktad på att främja utvecklingen inom alltifrån basindustri till specialiserad tillverkning och kunskapsintensiva tjänster. Därför lyckas länderna växa med internationella investeringar. Under sommaren 2015 bestämde till exempel Jaguar, som idag alltså har indiska ägare, att nya bilar ska tillverkas i Österrike.

grafik_industri -06.jpg

Den österriska industrin har blivit en viktig motor för ökad export liksom för fler arbetstillfällen. En konkurrensfördel för landet är att ett välutbyggt system för lärlingsjobb existerar, detta leder till att många ungdomar får med sig de kvalifikationer som efterfrågas hos industrin. Österrikes lärlingssystem har också framgångsrikt pressat ned ungdomsarbetslösheten. I Sverige är både ungdomsarbetslösheten och kompetensförsörjningen till industrin stora utmaningar. Kanske har vi en läxa att lära av Österrikes framgångsrika system?

Nima Sanandaji är teknologiedoktor vid KTH och författare av skriften Renässans för Industriell Utveckling för Industriarbetsgivarna.