Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Kunskap är industrins viktigaste råvara

USA, Österrike och Belgien har nått högre produktionsnivåer jämfört med innan den globala finanskrisen. Tidigare avsnitt i denna artikelserie har uppmärksammat hur Sverige kan inspireras av dessa länder eftersom Sverige istället har stagnerat. Ett fjärde land – Israel – har klarat sig ännu bättre. Frågan är varför Sverige, som liksom Israel räknas till ett av världens mest innovativa länder, inte har dragit nytta av en liknande utveckling?

Del 4

Detta är fjärde delen av våra sex artiklar i serien. Nästa artikel publiceras på Industriarbetsgivarnas webb den 20 april 2016.

Enligt affärstidningen Bloombergs senaste rankning är Israel världens näst mest innovativa ekonomi, detta om man ser till satsningar på forskning och utveckling. Det är ett par snäpp bättre än Sverige som hamnar på fjärdeplats. Denna innovationskraft har gjort det möjligt för Israels industrier att uppleva en god utveckling. Fem år efter finanskrisen producerade landets tillverkningsindustri 8 procent mer jämfört med innan krisen. Det är långt bättre än Sverige, där industrins tillverkning sjönk med 14 procent under samma period. 

En felaktig uppfattning är att tillverkningsindustrin är en relik från den gamla ekonomin och att vi idag rör oss mot en ny kunskapsekonomi där tillverkning spelar en liten roll. Verkligheten är att industrin i stor utsträckning driver på framväxten av kunskapssamhället.

Det finns tecken på att den starka utvecklingen långsiktigt kan fortsätta. Intel har som exempel aviserat en investering på motsvarande 50 miljarder kronor för att tillverka avancerade mikrochips i Israel. Investeringen är historisk och den är den största investering som ett utländskt företag någonsin har gjort i landet. Intel lockas till Israel eftersom landet erbjuder en kombination av hög innovationskraft, attraktiva skattevillkor för utländska investerare samt har välutbildad arbetskraft. 

En felaktig uppfattning är att tillverkningsindustrin är en relik från den gamla ekonomin, och att vi idag rör oss mot en ny kunskapsekonomi där tillverkning spelar en liten roll. Verkligheten är att industrin i stor utsträckning driver på framväxten av kunskapssamhället. Varuproducerande företag står till exempel i Sverige för 72 procent av investeringarna i forskning och utveckling. Därför bör vi förvänta oss att kunskapsintensiva länder tar täten vad gäller att utveckla framtidens industrier. 

grafik_industri -04.jpg

En skillnad mellan Sverige och Israel är att Israel under hela sin historia har befunnit sig i olika interna och externa konflikter, och därför har Israel stort fokus på militär produktion. Delar av Israels industri är mycket riktigt kopplad till försvaret, vilket påverkar landets förutsättningar. Produktion av drönare till militären har till exempel bidragit till att landet blivit världsledande också inom tillverkning av civila drönare. Samtidigt är också Israel ledande inom andra fält, som bioteknik och IT. 

Den stora likheten mellan Sverige och Israel är att båda länderna har hög kunskapsnivå och gör omfattande satsningar på forskning och utveckling. Skillnaden är att Israel sedan krisen lyckats omsätta det till en snabb industriell tillväxt medan svensk industri har mött en mera stagnerande utveckling. Enligt OECD drar Israel nytta av välutbyggda möjligheter för personer att vidareutveckla sina kunskaper via olika yrkesutbildningar genom hela sitt yrkesliv. Livslångt lärande är en viktig förutsättning för att försörja den kunskapsintensiva industrin med kvalificerad personal. I en tid när industriella investeringar är alltmer kunskapssökande har fokus på livslångt lärande blivit en tydlig fördel för israelisk industri. 

Det finns goda skäl att också i Sverige bana väg för yrkesutbildningar och livslångt lärande, så att landets attraktionskraft för industriella investeringar stärks samtidigt som fler får möjlighet att komma i arbete och utvecklas i karriären.

Nima Sanandaji är teknologiedoktor vid KTH och författare av skriften Renässans för Industriell Utveckling för Industriarbetsgivarna.

grafik_industri -02_webbtopp_EVAK_lagupplost.jpg

Öppna ovanstående figur som PDF här, för större bild.