Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Receptet för industriell renässans i Sverige

Industriarbetsgivarna har i denna artikelserie lyft fram vad Sverige kan lära av länder som lyckats växa med industriell tillverkning under senare tid. Medan den industriella produktionen i Sverige fortfarande är betydligt lägre jämfört med innan finanskrisen så har länder som Österrike, Belgien, USA, Israel och Sydkorea lyckats växa sig större än innan krisen. Den viktigaste lärdomen för Sverige är att många jämförbara länder sett sin industri utvecklas samtidigt som Sverige gått åt helt fel håll och faktiskt avindustrialiserats. Moderna kunskapsintensiva ekonomier har goda möjligheter att växa med tillverkningsindustrin, givet att rätt villkor skapas. Vad krävs då för att få till stånd en industriell renässans i Sverige?

 

Del 6

Detta är sista delen av våra sex artiklar i serien. Du hittar tidigare avsnitt via vänstermenyn.
På Almedalen den 6 juli kl. 11.45 anordnar vi ett spännande seminarium på detta tema i Industriområdet, välkommen! 

För bara några årtionden sedan var den globala konkurrensen begränsad. Industrier i Sverige behövde huvudsakligen bara bekymra sig om konkurrenter i ett fåtal andra avancerade ekonomier. Resten av världen låg långt efter när det kom till framgångsrikt företagande. Idag ser spelplanen annorlunda ut. Alltifrån stora tillväxtekonomier som Kina, Indien, Brasilien och Mexiko, till en myriad av mindre konkurrenter ibland annat Öst- och Centraleuropa och Sydostasien, stärker sin konkurrenskraft allt mer.

Vad krävs för att också Sverige ska uppleva en industriell renässans? Det enkla svaret är att företag och investerare i dagens globala ekonomi inte är särskilt sentimentala. Tillverkningen flyttar till de länder och regioner som anses erbjuda de allra bästa villkoren. 

Industrier från dessa länder konkurrerar med lägre löner, i många fall lägre skatter, närhet till en växande global medelklass samt allt högre kunskapsinnehåll. Den internationella erfarenheten visar att kunskapsintensiva ekonomier kan klara den nya konkurrensen. Fem år efter finanskrisen hade till exempel Sydkorea, som rankas som världens mest innovativa land, lyckatsk öka nivån av industriell produktion med 26 procent. Å andra sidan har många västeuropeiska ekonomier upplevt en stagnerande utveckling under samma period. I Sverige minskade industrins produktion med 14 procent. 

grafik_industri -02.jpg
Öppna ovanstående figur som PDF här, för större bild.

Vad krävs för att också Sverige ska uppleva en industriell renässans? Det enkla svaret är att företag och investerare i dagens globala ekonomi är rationella. Tillverkningen flyttar till de länder och regioner som anses erbjuda de allra bäst villkoren. Volvo Personvagnar till exempel, är idag huvudsakligen ägt av kinesiska Geely. Trots det förläggs den nya tillverkningen av småbilar till Belgien. Expansion kan också komma att ske i USA. Om det hade varit Sverige som ansetts vara det bästa landet att tillverka de nya småbilarna i hade satsningen skett här. Tyvärr var så inte fallet. Frågan är hur Sverige kan bli det mest attraktiva landet för framtidens investeringar.

Basindustrin – skogen, kemin, gruvorna och stålet – är inte lika lättrörligt över gränserna som andra delar av tillverkningsbranschen. Även basindustrin påverkas dock av den ökade globala konkurrensen. När regeringar runtom i världen konkurrerar om att skapa de bästa förutsättningarna för industrin har Sverige därför inte råd att passivt se på. Förutsättningarna behöver stärkas. Det finns fem konkreta punkter som är värda att fokusera på:

grafik_industri -01.jpg

  • Det första är att Sverige länge har varit ett av världens allra mest innovativa länder. Under senare tid har vi dock börjat halka efter omvärlden. Medan investeringarna i kunskap minskar i Sverige så ökar de i omvärlden. Större satsningar på grundforskning, liksom införandet av skatteavdrag som komplement till direkt stöd, kan stärka Sveriges kunskapsinnehåll.
  • Grundfaktorer som infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och skatter måste självklart ligga i fokus. Det är trots allt dessa parametrar som huvudsakligen avgör hur attraktivt ett land upplevs för industriella investeringar. 
  • Industrin blir alltmer kunskapsintensiv. I Sverige, liksom i omvärlden, är bristen på personer med rätt kompetenser alltmer den flaskhals som hämmar industrins utveckling. Sverige behöver inte bara utbilda fler ingenjörer, utan även satsa mera på teknikcollege, lärlingsjobb och vuxenutbildning för att lägga grunden för industriell tillväxt. 
  • I många fall finns det industrier i Sverige som vill expandera, eller utländska aktörer som vill flytta tillverkning hit. Ofta står krånglig och tidskrävande byråkrati i vägen. Det kan ta många månader, inte sällan flera år, för att få de tillstånd som krävs för att expandera eller bygga nytt. De entreprenörer och investerare som ser en möjlighet på världsmarknaden vill sällan vänta så länge, och söker sig därför till omvärlden. Visst är det bra att ställa krav, men behöver det verkligen vara byråkratiskt och tidskrävande?
  • Runtom i världen satsar man på plug-and-play konceptet för att locka till sig industrier. Med det menas till exempel att en tomt avsätts till industriell produktion. Vägar och annan infrastruktur som behövs byggs och olika tillstånd beslutas om i förväg. Det kan vara en riktigt smart lösning i Sverige, med tanke på att miljötillstånd kan ta flera år också för i grunden miljövänliga verksamheter.  Här ska istället investeringar snabbehandlas. Ett sätt är att, i möjlig mån, förbereda standardiserade tillståndsärenden i förväg. 

Det finns inte ett enkelt svar på vad som krävs för Sverige att växa med nya industrier. Ett långsiktigt och brett arbete med att skapa förbättrade förutsättningar krävs. Det finns en växande global marknad och den ska Sveriges framtida industrier fånga. Industrin har chansen att skapa omfattande exportintäkter liksom många framtida arbetstillfällen – bara viljan finns att verka för en industriell renässans. 

Nima Sanandaji är teknologie doktor vid KTH och författare av skriften Renässans för Industriell Utveckling för Industriarbetsgivarna.