Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Sydkoreas industri växer med raketfart - det skulle svensk industri också göra med en lika industrivänlig politik

Det finns två vanliga missuppfattningar om industriell utveckling. Den första är att kunskapsintensiva ekonomier inte växer med tillverkning. Den andra är att rika länder inte kan möta konkurrensen från nya industriländer som Kina. Sydkorea illustrerar tydligt att verkligheten ser annorlunda ut. Landet, som rankas som världens mest innovativa, har upplevt en imponerande stark ökning av sin industriella produktion. Närheten till industrigiganten Kina har inte setts som ett hot, utan som en möjlighet.

Del 5

Detta är femte delen av våra sex artiklar i serien. Nästa artikel publiceras på Industriarbetsgivarnas webb den 18 maj 2016.

I en tidigare artikel från Industriarbetsgivarna nämndes att Israel rankas som världens mest innovativa land, Sverige ligger på fjärdeplats. Affärstidningen Bloomberg, som publicerat rankningen, drar slutsatsen att Sydkorea är världens mest innovativa land. Det stämmer överens med den mediala bilden av Sydkorea. I Sverige betraktar vi Sydkorea som ett land där Internet, datorer och datorspel står i centrum. Men vad som ofta glöms bort är att landet inte bara har många stora industriföretag, utan dessutom upplever en rask industriell tillväxt.

Lek med tanken att Sveriges industriella produktion skulle ha utvecklats i samma nivå som Sydkoreas mellan 2008 och 2014. I så fall skulle landets välstånd ha varit ungefär 354 miljarder kronor högre, motsvarande 37 000 kronor per invånare och år.

Som vi har lyft fram i tidigare artiklar i denna serie har tillverkningsindustrin i många utvecklade ekonomier inte lyckats återhämta sig från den globala finanskrisen. I Sverige var som exempel den industriella produktionen fem år efter krisen fortfarande hela 14 procent lägre än innan krisen. Sydkorea har tagit en helt annan väg. Där växte produktionen med 26 procent under samma period, långt mer än andra jämförbara ekonomier.

Lek med tanken att Sveriges industriella produktion skulle ha utvecklats i samma nivå som Sydkoreas mellan 2008 och 2014. I så fall skulle landets välstånd ha varit ungefär 354 miljarder kronor högre, motsvarande 37 000 kronor per invånare och år. 

Det riktigt intressanta är att få länder, om något annat land, känner av konkurrensen från Kina så mycket som Sydkorea. Kina är Sydkoreas direkta granne och en helt avgörande handelspartner. Den pessimistiska inställningen vi har i Sverige angående möjligheterna att konkurrera med nya marknadsekonomier som Kina, existerar inte i Sydkorea. Trots Kinas fördel i billigare arbetskraft och stordriftsfördelar. Om Sydkorea skulle ha utvecklats enligt pessimisternas syn på världen så skulle landet varit oförmöget att konkurrera med Kina. Koreanska företag skulle ha flyttat ut och vuxit i grannlandet istället. 

grafik_industri -03.jpg

Visst har det skett ett massivt utbyte med Kina och Sydkorea, men det har inte inneburit att koreansk industri marginaliserats. Tvärtom har den blomstrat som aldrig förr. Framgångsrika företag i Sydkorea tillverkar allt ifrån integrerade kretsar och bilar till kemikalier och metallprodukter till världsmarknaden. Satsningar på fri företagsamhet och ökad konkurrens har gått hand i hand med ökat industriellt välstånd. Industrins andel av ekonomin har varit stabil över tid och har varit ett lok för Sydkoreas resa till att bli världens mest innovativa ekonomi. 

Det återstår att se hur länge Sydkoreas fantastiska utveckling, sporrad av exportindustrin, håller i sig. Hittills har landets välstånd fått ett rejält lyft av den kunskapsintensiva industrin. Sydkorea betraktas alltmer som en global hub för innovativa företag.

Vad har då gjort utvecklingen möjlig? Det enkla svaret är att landet satsat brett på att skapa ett gott näringsklimat för industrin:

  • Statliga satsningar på forskning och utveckling har kompletterats med att näringslivets investeringar i kunskap har uppmuntrats
  • Skatter och regelverk är anpassade för global konkurrenskraft
  • Lönesättningen är flexibel och anpassas till förändrade förutsättningar
  • Satsningar på infrastruktur och energiförsörjning stärker industrins konkurrenskraft
  • Sydkoreas industri utvecklas i symbios med Kinas

Självklart finns också i Sydkorea utmaningar på vägen. Till exempel har landet, trots goda studieresultat i skolan, relativt litet fokus på livslångt lärande, något som påverkar näringslivets kompetensförsörjning. Sydkorea sneglar nu på de lärlingssystem som finns i länder som Danmark, Tyskland och Schweiz för att minska ungdomsarbetslösheten och fostra de kompetenser som behövs inom industrin. Sydkorea lär alltså av Europa. Kanske kan också Europa nyfiket lära av Koreas framgångsrika industripolitik?


Nima Sanandaji är teknologiedoktor vid KTH och författare av skriften Renässans för Industriell Utveckling för Industriarbetsgivarna.

grafik_industri -02_webbtopp_EVAK_lagupplost.jpg
Öppna ovanstående figur som PDF här, för större bild.