Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Federal Reserve skärper tonen något

15 december 2016

I samband med torsdagens möte bestämde USA:s centralbank (Federal Reserve) som väntat att höja målintervallet för styrränta (Fed funds target) från intervallet 0,25-0,5 procent till 0,5-0,75 procent. Detta innebar alltså en andra räntehöjning under pågående återhämtning efter en första höjning i december 2015.

Medan den delen av beslutet var förväntat var ändringen av den förväntade ränteutvecklingen för nästa år mer oväntad: Man valde att plussa på men en räntehöjning jämfört med tidigare bedömning och räknar nu med att genomföra tre höjningar á 25 räntepunkter under 2017 jämfört med tidigare bedömning om två gånger 25. Det betyder att Fed-ledamöternas bedömning av styrräntan i slutet av 2017 nu spänns upp av intervallet 0,9-2,1 procent med medelvärdet 1,4 procent (se det inringade området i bilden nedan). 

I ett längre perspektiv räknar centralbanken med att styrräntan kommer att ligga på drygt tre procent, en nivå som alltså ska tolkas som ”jämviktsräntan” eller den ränta som gäller när ekonomin är i balans.  

Fed-ledamöters bedömning av lämplig penningpolitik: Mittpunkt för fed funds räntan.

mats kinnwall.jpg

I övrigt gjorde Federal Reserve endast smärre justeringar vad det gäller synen på ekonomin, arbetsmarknaden och inflationen de kommande åren.

Det är knappast troligt att Federal Reserve kommer att kunna leverera räntehöjningar i takt med sin räntebana. Centralbanken har de senaste åren systematiskt överskattar utrymmet/behovet av räntehöjningar och mycket tyder på att detsamma kommer att ske de kommande åren. Federal Reserve sitter fast i samma fälla som många andra prognosmakare: Man har inte till fullo tagit till sig att den underliggande tillväxttakten i ekonomin har skruvats ner ordentligt jämfört med decennierna innan finanskrisen. Lägre tillväxtpotential innebär i sin tur lägre realränta i genomsnitt. Dessutom förefaller centralbankens BNP-prognoser för de kommande åren alltför optimistiska. En rimligare bedömning är därför att räntebanan de facto kommer att bli både flackare och sluta på en lägre nivå jämfört med centralbankens scenario.

Hökaktig Fed stärker dollarn

En direkt konsekvens av centralbankens något tuffare språk blev en rejäl förstärkning av USA-dollarn. 

Graf Mats kinnwall.png

Den svenska kronan har under torsdagens förmiddagshandel försvagats från 9,16 till 9,27 gentemot USA-dollarn medan eurons motsvarande resa varit från 1,065 till under 1,05. I den mån dessa valutarörelser håller i sig kan man således säga att Federal Reserve ger såväl Riksbanken som ECB en hjälpande hand i strävan att få upp inflationen mot målet via svagare valutor.

Även om valutamarknaderna efter gårdagens besked har prisat fortsatta räntehöjningar från Federal Reserve, är det möjligt att dollarn kommer att fortsätta att stärkas något i takt med stigande ränta i USA. En kronkurs kring 9,20 och en eurokurs kring 1,05 mot dollarn med utrymme för ytterligare något starkare dollar är därför rimligt att räkna med under inledningen av 2017. Skulle det återigen visa sig USA:s centralbank måste skruva ner sig räntebana kommer det dock sannolikt att försvaga dollarn senare under nästa år.

Kinnwalls hörna

Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen för basindustrin, Sverige och den globala ekonomiska utvecklingen. Analyserna samlas på Kinnwalls hörna. Klicka här för att komma till Kinnwalls hörna där du kan ta del av tidigare analyser.