Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Ännu ett mediokert år för global BNP

18 mars 2016

Under vintern har vi konstaterat och kommenterat att förhoppningarna om en snar acceleration i världskonjunkturen återigen kommit på skam, liksom de har kommit på skam varje år sedan 2011. Det mesta talar för att global BNP-tillväxt 2016 blir svagare än under det mediokra 2015. Exempelvis pekar inköpschefsindex för världsekonomin mot en fortsättning av den avmattning som pågått sedan sommaren 2014.

18marskurv1.JPG

Index för tillverkningsindustrin nådde i februari 50-nivån som markerar brytpunkten mellan tillväxt och stagnation och tjänstesektorn är snabbt på väg åt samma håll. 

I takt med att insikten om den tröga globala återhämtningen trängde in i världens finansmarknader under vintern föll börserna världen över. Visserligen har läget stabiliserats på sistone men börsvärderingarna är fortfarande lägre än vid årsskiftet och mellan 5-10 procent lägre än nivån förra våren.
 

18marskurv2.JPG

Också marknadsräntorna har fallit sedan årsskiftet även om det skett en marginell rekyl uppåt på sistone. Fallande marknadsräntor speglar i sin tur att världens centralbanker återigen har tvingats revidera sina penningpolitiska strategier. ECB, Bank of Japan och Norges Bank har än en gång sänkt styrräntorna och tidigare ”hökar” som Federal Reserve och Bank of England har tonat ner sin retorik om framtida räntehöjningar.
 

18marskurv3.JPG

Så sent som 17/3 lämnade Federal Reserve styrräntan oförändrad och skruvade ner sin bedömning till två räntehöjningar under 2016. Detta är en betydande tyngdpunktsförskjutning jämfört med i december då Fed:s troligaste scenario för 2016 var fyra räntehöjningar á 25 räntepunkter. I de finansiella marknaderna prissätter man efter gårdagens oväntat mjuka besked, att USA:s styrränta är 0,6 procent vid årsskiftet, d.v.s. inte ens en ytterligare höjning från dagens 0,5 procent. Sannolikheten för en räntehöjning i juni är nu, enligt marknadsprissättningen, långt mindre än 50 procent.
 

18marskurv4.JPG

Också i Storbritannien har förväntningarna om räntehöjningar skruvats ner ordentligt på sistone, i takt med tecknen på ekonomisk avmattning. Nu prissätter inte marknaden någon räntehöjning under 2016 och det börjar t o m spekuleras i att nästa steg är en räntesänkning.

Ny ammunition till valutakrigetI takt med att förväntningarna om räntehöjningar i Storbritannien och USA skruvats ner har också de fleråriga trenderna mot starkare dollar och pund brutits. Som lök på laxen har spekulationer om Brexit bidragit till ytterligare försvagning av pundet. Sedan årsskiftet har dollarn deprecierats med cirka 3 procent och pundet med nästan 4 procent medan euron har stärkts med 2 procent. Den svenska kronan, som försvagades i början av året, har stärkts med 3 procent den senaste månaden. 
 

18marskurv5.JPG
 Med tanke på att inflationen fortsätter att gäcka centralbankernas mål och att möjligheterna till ytterligare stimulans via lägre räntor, är valutaförsvagning det enda återstående vapnet. Frågan är därför var Riksbankens smärtgräns går för kronan innan man effektuerar hotet om valutainterventioner eller andra åtgärder ämnade att försvaga kronan?

 

Läs mer av Mats Kinnwall