Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Stor osäkerhet efter Trumps seger

9 november 2016

Efter Donald Trumps, åtminstone enligt opinionsinstituten, mycket oväntade seger råder det stor osäkerhet kring i vilken riktning USA:s ekonomiska politik kommer att röra sig. Visserligen har Donald Trump uttalat sig kring en del ekonomisk-politiska frågeställningar under valkampanjen men det återstår att se vilken politik som kommer att bedrivas i praktiken.

Recession osannolik

Låt oss till att börja med konstatera att det är osannolikt att utgången av presidentvalet i sig kommer att utlösa en recession, vare sig i USA eller globalt. Det är sällsynt att konjunkturen vänder abrupt ner på grund av enskilda händelser om de inte ruckar stabiliteten i det finansiella systemet. Det är svårt att se att valet av Donald Trump skulle ha tydlig bäring, t ex på banksystemet eller andra vitala finansiella funktioner, i USA eller på annat håll: Valet av Donald Trump, liksom britternas beslut att lämna EU i somras, har därför inga tydliga paralleller t ex till sammanbrottet för Lehman Brothers 2008. Bästa gissningen är därför att den turbulens vi sett på de finansiella marknaderna idag kommer att lägga sig relativt snabbt. 

Vad händer med världshandel?

Valet av Trump är alltså ingen anledning i sig att signifikant ändra på bedömningarna av den globala ekonomiska utvecklingen den närmaste tiden. Eventuella revideringar får vänta tills konturerna kring framtida politik blir tydligare. 

För Sverige som en liten exportberoende nation, och för svensk basindustri som exporterar den absoluta merparten av sina produkter, är istället den viktigaste frågan hur Donald Trump ställer sig till frihandel. Visserligen utgör exporten till USA bara c:a sju procent av total svensk export medan basindustrins exportandel till USA är ännu mindre. De direkta effekterna på svensk export i allmänhet och svensk basindustris export i synnerhet blir därför marginella. Viktigare är att USA efter presidentvalet riskerar att ta ytterligare ett steg på den väg mot mer protektionism och högre handelshinder som världen slagit in på de senaste åren. Trump har, liksom för övrigt Hillary Clinton, under valrörelsen uttalat sig starkt kritiskt till de tilltänkta frihandelsavtalen TPP och TTIP. Just nu känns det mycket osannolikt att något av dessa avtal kommer att komma till stånd inom överskådlig framtid. 

Protektionismen hotar tillväxten på sikt

Under de "heta åren" innan finanskrisen fungerade den snabbt växande världshandeln som en kraftig motor för global ekonomisk utveckling, en motor som har tappat merparten av sin kraft de senaste åren. Med den nya presidenten på plats i Washington med sin skeptiska attityd till frihandel är det osannolikt att nytt bränsle kommer att tillföras handelsmotorn. På så sätt kan det finnas anledning att trots allt bli lite se lite mer pessimistisk på den ekonomiska tillväxten på längre sikt.

Kinnwalls hörna

Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen för basindustrin, Sverige och den globala ekonomiska utvecklingen. Analyserna samlas på Kinnwalls hörna. Klicka här för att komma till Kinnwalls hörna där du kan ta del av tidigare analyser.