Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

IMF fel ute om svensk lönebildning

29 september 2017

IMF stöder sig på ekonomiska modeller som inte har någon förankring i de senaste 20 årens verklighet. Det skulle därför vara ett hot mot svensk ekonomi och Sveriges internationella konkurrenskraft att lyssna till IMF:s argument att svenska lönenivåer inte ska ta hänsyn till lönenivåerna utomlands, säger Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarnas chefekonom.

Under torsdagen den 28 september presenterade Internationella valutafonden (IMF) resultaten av sin s.k. artikel IV-konsultation med Sverige. En av slutsatserna är att ”löneökningarna i Sverige borde i större utsträckning anpassas efter inhemska förhållanden”. IMF skriver vidare att ”genom att exempelvis använda trender i arbetskraftsproduktiviteten och inflationsförväntningar som riktlinjer för industrins förhandlingar - skulle inflationen återvända till målet samtidigt som man behåller en hög sysselsättning och arbetsfred i industrin". IMF:s delegationsledare Craig Beaumont hävdar att löneökningarna är för låga med tanke på den starka inhemska ekonomiska utvecklingen vilket försvårar för Riksbanken att uppnå inflationsmålet på två procent.

IMF noterar att svenska löneökningar följer tyska löneökningar i allt större utsträckning, vilket man ser som en följd av industrinormeringen. Man skriver också att ”ett vanligt argument för att Sverige måste ha en löneökningstakt i linje med omvärlden är för att bibehålla konkurrenskraften”. Enligt Craig Beaumont är dock detta resonemang feltänkt. Han menar att med högre nominella löneökningar skulle inflationen bli högre och då skulle även kronan försvagas, vilket gör att de reala löneökningarna inte borde påverkas särskilt mycket. ”Internationell erfarenhet talar för att detta samband gäller”.

Att valutakursrörelser skulle spegla inflationsskillnader mellan länder är ett vanligt antagande bland många ekonomer så här är IMF i gott sällskap. I själva verket är det emellertid IMF som är fel ute i denna frågan: Studerar vi de historiska sambanden hittar vi en mycket svag, om ens någon, koppling mellan inflationsskillnader mellan länder å ena sidan och valutakursrörelser å den andra. Vi har tidigare skrivit om detta  (DI-debatt, 14/2-2016). Där konstaterar vi att kursen för den svenska kronan inte alls varit kopplad till den svenska inflationen relativt inflationen i t ex Eurozonen eller USA, varken på kort eller lång sikt (se bild 1 nedan ).

Det betyder att inflationsskillnader inte alls påverkar den nominella valutakursen vilket innebär att:

  • den reala kronkursen – ”konkurrenskraften” – närmast slaviskt har följt den nominella kronkursen.
  • högre nominella löneökningar i Sverige obönhörligen kommer att trycka upp det relativa svenska kostnadsläget utan kompenserande kronförsvagning.

Studerar man andra valutor som t ex euron mot USA-dollarn kan vi notera samma sak: Det finns ingenting som tyder på att valutakurserna i väsentligt eller ens någon utsträckning följer inflationsskillnaden (se bild 2 nedan). Historiska data motsäger således starkt IMF:s slutsatser.

Istället för en kompenserande kronförsvagning skulle högre löneökningar sannolikt leda till en starkare krona som ytterligare försämrar svensk industris konkurrenskraft eftersom:

  • högre löneökningar sannolikt skulle skapa förväntningar om en snabbare omläggning mot räntehöjningar från Riksbanken vilket tenderar att förstärka kronan.

Sammanfattningsvis bygger IMF:s analys på en teoretisk modell som saknar empiriskt stöd. Högre löneökningar baserade på en stark hemmaekonomi skulle möjligen göra livet lättare för Riksbanken och öka möjligheterna att realisera inflationsmålet. Detta skulle dock ske på bekostnad av svensk internationell konkurrenskraft.

BILD 1

2017-09-29 Nominell och real.JPG

BILD 2

2017-09-29 Inflationsskillnad.JPG

Kinnwalls hörna

Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen för basindustrin, Sverige och den globala ekonomiska utvecklingen. Analyserna samlas på Kinnwalls hörna. Klicka här för att komma till Kinnwalls hörna där du kan ta del av tidigare analyser. 

Mats Kinnwall Chefekonom
Mobil: 072-712 72 66
Arbete: 08-762 72 66
Email: mats.kinnwall@industriarbetsgivarna.se

Mats Kinnwall.jpg