Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Handskakningsdom och rehabregler i fokus på arbetsrättsdag

7 december 2018

Den omdebatterade handskakningsdomen från Arbetsdomstolen, nya regler för rehabiliteringsansvar och konsekvenserna av EU:s sociala pelare. Det var några av ämnena som togs upp på Industriarbetsgivarnas arbetsrättsdag. Dagen samlade ett sjuttiotal personalansvariga och
hr-chefer från Industriarbetsgivarnas medlemsföretag.

I slutet av november arrangerade Industriarbetsgivarna sin årliga arbetsrättsdag och i år var det fjärde gången som dagen anordnades. Christian Ardhe, som bland annat bevakar arbetsmarknadsfrågor i Bryssel, inledde dagen med en genomgång över vad som har hänt sedan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker proklamerade EU:s så kallade sociala pelare på det informella toppmötet i Göteborg för drygt ett år sedan. 

– Från näringslivets sida befarade vi hela tiden att den sociala pelaren skulle leda till mer arbetsmarknadslagstiftning på EU-nivå och vi vet att detta allt för ofta går stick i stäv med den svenska modellen. Här hanteras frågorna av parterna på arbetsmarknaden och inte av politikerna, sade Christian Ardhe. 
Han konstaterade att den sociala pelaren hittills har använts som motivering för tretton olika lagförslag, allt från inrättandet av en ny arbetsmarknadsmyndighet till detaljerad lagstiftning om anställningsvillkor. 
Ardhe påminde om de uttalanden som statsminister Stefan Löfven gjorde då pelaren proklamerades. Enligt Löfven skulle pelaren skulle inte leda till EU-lagstiftningen kring arbetsmarknadsfrågor ökar och ändrar den svenska modellen. 
– Vad talar för att det skulle vara så och att detta upphör nu, undrade han.

Handskakningsdom som skakade om 
Under dagen redogjorde också Lovisa Levin, process- och arbetsrättsjurist på Industriarbetsgivarna, för följderna av den så kallade ”handskakningsdomen” som meddelades av Arbetsdomstolen tidigare i år. 

Domen har sin upprinnelse i en situation när en 24-årig kvinna på grund av religiösa skäl vägrade hälsa på en manlig chef på ett tolkföretag genom ett handslag. Detta skedde i samband med en rekryteringsprocess och fick till följd att företaget valde att avbryta rekryteringsförfarandet med hänvisning till en policy om att behandla alla kollegor lika genom att ta i hand.

– Rättsfallet är viktigt, eftersom det bidrar till att klargöra i vilka situationer en arbetsgivare kan uppställa regler på arbetsplatsen som påverkar och begränsar arbetstagarnas religionsfrihet, sade Lovisa Levin. 
– Det skulle i ett enskilt fall kunna vara tillåtet att ha en policy som kräver att anställda tar varandra i hand oavsett kön. För att en sådan policy ska anses tillåten, måste den emellertid noggrant prövas utifrån diskrimineringslagens bestämmelser om förbud mot indirekt diskriminering, förklarade hon. 

– Det innebär att policyn ska ha ett berättigat syfte och vara lämplig och nödvändig för att uppnå syftet. Vid avgörande av om en sådan policy kan accepteras rättsligt verkar utgången vara starkt beroende av hur angeläget arbetsgivarens berättigade intresse är, sade Lovisa Levin. 
Hennes råd till alla medlemsföretag är att göra ett noggrant förberedande arbete innan man överväger att införa en dylik policy och hämta rådgivning vid tveksamhet. 
– Det är viktigt eftersom vi rör oss inom ett, från juridiskt perspektiv, svårmanövrerat område där arbetsledningsrätten riskerar att hamna i konflikt med mänskliga fri- och rättigheter, avslutade hon. 

Lovisabeskuren.jpg
Lovisa Levin, process- och arbetsrättsjurist

Ny obligatorisk rehabplan 
Under eftermiddagen var rehabiliteringsfrågor i fokus och Viktoria Lundqvist, arbetsrättsjurist på Industriarbetsgivarna, tog upp de nya reglerna för rehabilitering som började gälla i somras. 

– Inom regelverket för rehabilitering finns det regler både inom arbetsmiljölagstiftningen och i socialförsäkringsbalken. Det som är nytt för i år är att från och med den 1 juli i år så är arbetsgivaren skyldig att upprätta en plan för återgång till arbetet, om det är så att en arbetstagare antas vara sjuk i minst 60 dagar. Då ska man upprätta den här planen senast efter 30 dagar, förklarade hon. 

– I den mån det är möjligt ska rehabiliteringsplanen upprättas i samråd med den anställde. Syftet med planen är dels att underlätta för arbetsgivaren, dels underlätta för en tidig återgång till arbetet. Vi vet att en tidig start av rehabiliteringsarbetet innebär ofta en tidigare återgång till arbetet, sade Viktoria Lundqvist. 

Hon förklarade också att det inte egentligen finns krav på hur planen ska se ut. 
– Som stöd finns det mallar som Försäkringskassan har tagit fram som man kan ladda ner från deras hemsida eller via en länk via Industriarbetsgivarnas webbplats, avlutade hon. 

Viktoriaskarp3.png
Viktoria Lundqvist, arbetsrättsjurist

Missade du vår arbetsrättsdag? Här kan du ta del av våra presentationer (kräver inlogg)

Se intervjun med Viktoria Lundqvist om nya rehabiliteringsregler 
Se intervjun med Industriarbetsgivarnas chefsjurist