Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Frågor och svar om nya regler för karensavdrag

10 december 2018

Vid årsskiftet slopas karensdagen och istället införs ett nytt system med karensavdrag. Kollektivavtalen har anpassats till den nya lagtexten i sjuklönelagen. Industriarbetsgivarna har sammanställt ett fråge- och svarsdokument med exempel på hur det nya avdraget ska tillämpas i våra kollektivavtal.

På vilket sätt skiljer sig de nya reglerna fr o m 1 januari från de som gällde innan?
– Den stora skillnaden är att med de nya reglerna görs enbart karensavdrag för sjukfrånvarotimmar upp till 20 % av veckoarbetstiden. Det innebär t ex att för arbetstagare med ett arbetstidsmått på 40 timmar kan inte karensavdraget bli större än 8 timmar (20 % av 40 timmar), även om arbetstagaren var schemalagd 12 timmar och sjukfrånvarande 12 timmar. 
En annan skillnad är i de situationer samma arbetstagare blir sjuk och går hem på arbetsdagen och sedan fortsätter att vara sjuk dagen därpå så blir karensavdraget ändå för 8 timmar (d v s 20 % av 40 timmar). Med reglerna som gäller innan 1 januari skulle enbart de kvarvarande timmarna dagen då arbetstagaren insjuknade varit karens.     

Hur räknas sjuklön ut?
– Förenklat så räknas det ut genom att man först gör ett löneavdrag för alla timmar som arbetstagaren är frånvarande. Sen lägger man på sjuklön med 80 % av lön och andra sjuklönegrundande ersättningar, enligt det aktuella kollektivavtalet, för de timmar av sjukfrånvaron som överskrider 20 % av veckoarbetstiden.  

Vad innebär 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden? 
– I normalfallet använder man det för arbetstagaren fasta arbetstidsmåttet, t ex 40, 38, 36 timmar. Det handlar inte om hur många timmar arbetstagaren skulle arbetat just den aktuella veckan utan vilket arbetstidsmått denne har. 

Vad händer om en arbetstagare som har 38 timmars veckoarbetstid är sjuk 4 timmar och sen tillfrisknar, för att sedan bli sjuk igen tre dagar senare? 
– Precis som i reglerna före 1 januari 2019 gäller att om arbetstagaren återinsjuknar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats betraktas det som fortsättning på den föregående. Detta innebär att fortsatt karensavdrag kommer behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden, eftersom avdrag endast gjorts för 4 timmar på tisdagen (20 % av 38 timmar är 7,6 timmar). 

Hur påverkas regeln att en arbetstagare max får ha 10 karensdagar under en 12-månadersperiod och därefter utgår sjuklön utan karensdagar?
– Regeln finns i Sjuklönelagen även fr o m 1 januari 2019 men med ordalydelsen att en arbetstagare får ha max 10 karensavdrag under en 12-månadersperiod. Observera att alla karensavdrag under samma sjukperiod räknas som ett enda karensavdrag även om de infaller på olika dagar.  

Hur hanterar man sjukdomsfall som pågår över årsskiftet?
– Sjukdomsfall som börjar innan den 1 januari 2019 går på gamla reglerna med karensdag. 

Kristina Karmestedt Estman Biträdande förhandlingschef
Mobil: 070-524 67 81
Arbete: 08-762 67 81
Email: kristina.karmestedt-estman@industriarbetsgivarna.se

_HFA3997_web.jpg