Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.
skidlandskap

Kartan över det svenska utbildningssystemet

Ett fungerande utbildningssystem är en förutsättning för svenska industriföretags framtida konkurrenskraft. Utbildningssystemet är under ständig förändring. Utbildningar utvecklas, andra tillkommer och regler förändras.

För att säkerställa våra medlemsföretags tillgång på kompetens agerar vi över hela utbildningssystemet, dock ligger vårt huvudsakliga fokus på gymnasial yrkesutbildning. Ofta sker vårt arbete i samverkan med övriga parter inom Industrirådet, särskilt genom vår samverkansplattform Teknikcollege. Nedan följer en beskrivning av de olika utbildningsnivåerna med en kort beskrivning av vårt arbete.

190710_SME undersida_v6.jpg

Gymnasieskolan

Industriarbetsgivarna fokuserar på de industrirelevanta yrkesutbildningarna industritekniska programmet och El-och energiprogrammet, samt det högskoleförberedande Teknikprogrammet. Vi deltar aktivt i skolverkets programråd.

Genom Industrirådets samverkansplattform Teknikcollege kan vi och våra medlemmar delta och påverka utbildningar.

Det Industritekniska programmet har idag tre olika skolformer: skolförlagd utbildning, lärlingsutbildning och lärlingsutbildning i form av gymnasial lärlingsanställning (GLA). För mer information om GLA, läs mer här.

Den skolförlagda utbildningsformen är den absolut vanligaste. För att eleverna skall få en bra utbildning har eleverna 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande, s.k. APL. Här har företagen ett stort ansvar, dels att ställa upp med lärplatser men också att se till att denna period blir bra utifrån ett lärperspektiv och att vi visar upp våra arbetsplatser på ett positivt sätt. För mer information om APL, läs mer här.

Yrkesvux

Gymnasiala studier kan även ske när eleven är vuxen. Det kan dels handla om kompletterande teoretisk utbildning inom Komvux för den som av en eller annan anledning inte läst gymnasiekurser under normala omständigheter på gymnasiet. Det kan också vara yrkeskurser på gymnasial nivå, yrkesvux. Det är till exempel möjligt att en elev som gått ett teoretiskt program kan läsa kurser på yrkesvux för att på det sättet få en yrkesexamen.

Yrkesvux kan också användas för yrkesväxling, omskolning och kompetensutveckling. Varje kommun ansvarar själva för vuxenutbildningen och utbudet. Möjligheten till att läsa på yrkesvux skiljer sig markant mellan kommunerna. Industriarbetsgivarna jobbar för att antalet utbildningsplatser på yrkesvux ska öka och att alla, oavsett kommuntillhörighet, även i vuxen ålder ska få möjlighet att läsa en yrkesutbildning. 

Yrkesintroduktionsanställningar

Inom de flesta av Industriarbetsgivarnas avtalsområden finns en speciell form av anställning som innebär yrkesutbildning på arbetsplatsen, s.k. Yrkesintroduktionsanställning. Företagen kan då anställa en person till reducerad lön och själva lära upp honom eller henne. Om den anställde tidigare varit långtidsarbetslös eller är nyanländ finns det även möjlighet att via Arbetsförmedlingen få reducerad arbetsgivaravgift. Om anställningen innehåller 25% utbildning (intern eller extern) och personen är kvalificerad för arbetsförmedlingens stöd blir lönekostnaden reducerad med ca 50%. Industriarbetsgivarna jobbar för att denna anställningsform ska öka och vill att vårt valideringsverktyg ska användas i än större grad.

Läs mer om Yrkesintroduktion här eller på Arbetsförmedlingens informationssida.

Arbetsmarknadsutbildningar

En av de största utbildningsleverantörerna i Sverige är Arbetsförmedlingen. För arbetslösa finns möjlighet till både kortare och längre utbildningar. Industriarbetsgivarna förespråkar användningen av industrins valideringsmodell vid kartläggningen av de arbetslösas kompetens. Dels för att tydligggöra för potentiella arbetsgivare vad den arbetslöse kan, dels för att tydliggöra vilka utbildningsinsatser som krävs för att öka den arbetslöses möjlighet till anställning. 

Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning)

Många av de utbildningsnivåer som efterfrågas inom industriarbetsgivarnas företag är på yrkeshögskolenivå. Det innebär en eftergymnasial utbildningsnivå och skiljer sig mot högskolan främst genom att den utformats för att täcka ett direkt behov på arbetsmarknaden. Näringslivets behov ska styra utbildningens utformning. Utbildningen är oftast 2-årig och innehåller en stor mängd lärande på arbetsplatsen, s.k. LIA (Lärande i arbete). Exempel på utbildningar är tekniker, processoperatörer och avancerad svetsning.

De senaste åren har det skett en kraftig utbyggnad av Yrkeshögskolan vilket Industriarbetsgivarna välkomnar. Vi vill nu se ett fokus på ökad kontinuitet och att utbildningsformen får bättre spridning både bland potentiella elever och företag.

Högskole- och universitetsutbildning

Denna typ av utbildning har sin grund i forskningen och utbudet är i stor grad fristående från samhällets och näringslivets behov. Industriarbetsgivarna anser att samarbetet med näringslivet och industrin bör premieras, till exempel med ekonomiska incitament. Vi anser också att högskolorna och universiteten bör få större möjlighet att erbjuda näringslivet fristående kurser och vara en naturlig part för våra företag avseende ”det livslånga lärandet”.

Jesper Hedin Utredare Kompetensförsörjning
Mobil: 076-810 67 41
Arbete: 08-762 67 41
Email: jesper.hedin@industriarbetsgivarna.se

_HFA1047_web.jpg