Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Från stagnation till renässans i basindustrin - vilken väg väljer Sverige?

I dag hämmas tillväxten i industrin av dyra tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samt höga arbetskraftskostnader. Slutsatsen är att basindustrin kan växa i Sverige genom att dra lärdomar från Finland, Tyskland och Österrike.

Svensk basindustri har framtiden för sig, bara den ges rätt förutsättningar. I dag hämmas tillväxten av dyra och tidskrävande tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samt höga arbetskraftskostnader i jämförelse med våra konkurrentländer. En ny rapport för Industriarbetsgivarna lyfter fram olika scenarier för basindustrins utveckling. Slutsatsen är att basindustrin kan växa i Sverige genom att dra lärdomar från Finland, Tyskland och Österrike, skriver forskaren Nima Sanandaji på DI Debatt. 

Svensk basindustri är effektiv och ligger i global framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. Exempelvis har närmast hela massa- och pappersproduktionen i landet arbetat med certifierade miljöledningssystem sedan början av 2000-talet och i gruv- och stålindustrin sker en omfattande satsning på fossilfritt stål med målsättningen att ersätta kol med vätgas i produktionsprocessen. Betongindustrin utvecklar tekniker för koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. Flera av basindustrins företag har engagerat sig i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige, med målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Tyvärr hämmas basindustrierna i sin ambition att växa. Mellan åren 2005 och 2017 minskade basindustrins produktionsvärde i fasta priser med 7 procent i Sverige. 

I länder som är jämförbara med Sverige, såsom Finland, Tyskland och Österrike, så har man lyckats uppnå en positiv tillväxt inom basindustrin under samma period. I Finland steg produktionsvärdet med 5 procent, i Tyskland med 7 procent och i Österrike med 13 procent under perioden. 

I rapporten ”Från stagnation till renässans för basindustrin – vilken väg väljer Sverige?”, som presenteras i dag, redogör jag för olika scenarion för basindustrins framtida utveckling i Sverige fram till 2030. Jämförelser görs med ett scenario där värdeskapandet i basindustrin följer samma utvecklingstrend som har rått mellan 2005 och 2017. 

Kunde svensk basindustri växla upp från dagens stagnation och öka produktionsvärdet likt Finland skulle ett ytterligare ackumulerat produktionsvärde på nästan 500 miljarder kronor skapas mellan åren 2018 och 2030. Når utvecklingstakten upp till Österrikes nivå skulle ett ökat produktionsvärde på drygt 810 miljarder kronor skapas under samma period. Detta är självklart approximationer, men ändå inga orealistiska scenarier. 

Läs hela debattartikeln i DI Debatt här

Se en film från riksdagsseminariet som arrangerades den 24 april i samband med att rapporten släpptes:

 

Arbetsmarknadsnytt: Varningen: Svensk industri halkar efter

Dagens Industri: Svensk basindustri tappar mot omvärlden

Västerbottens-Kuriren: Basindustrin behöver en renässans

Rapport "Från stagnation till renässans för basindustrin - vilken väg väljer Sverige?"

Pressmeddelande: Svensk basindustri halkar efter