Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

Intervju med Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna

14 december 2012

Avtal 2013 Tidigare i höstas presenterade LO sina gemensamma lönekrav på 2,8 procent. Vad är din respons på det?
Det är en hög nivå med tanke på det läget i den globala ekonomin och i ljuset av den varselvåg som dragit in över landet. Nuvarande avtal landade på 2,6 procent. Nu är läget ännu sämre och än mer osäkert än när det förhandlades fram. 2,8 procent är såklart inte en rimlig nivå.

Vilken nivå är du nöjd med?

Märket i sig är viktigt och tiden får utvisa var vi hamnar. Men jag tror att en större utmaning är avtalslängden. Att driva företag handlar om långsiktighet och att fortsätta med korta avtal på dryga året är riskabelt ur ett konkurrensperspektiv. Det skapar inte långsiktighet och konkurrensfördelar. Vi och alla svenska företag behöver bra förutsättningar för att klara den bistra tid som vi konjunkturmässigt har framför oss.

Vad är en rimlig avtalslängd?

För att främja konkurrenskraften för industrin, säkra jobben och fortsätta vara ett starkt bidrag till tillväxt och välfärd i hela Sverige måste vi ha långsiktighet. Kortare avtalsperiod än tre år hotar den långsiktighet och stabilitet vi behöver.

Bortsett från märket och avtalslängden, var ligger ditt fokus?

Bland våra drygt 860 företag finns mycket gemensamt. Men mycket skiljer våra företag åt så vi måste i större utsträckning kunna anpassa villkoren i avtalen på företagsnivå och få till flexibla arbetstidsregler. Företagen behöver möjligheten att kunna anpassa arbetstiden efter konjunkturläget.

Finns några frågor som inte diskuterats i media som du tror kommer bli viktiga i denna avtalsrörelse?

Ja, jag tror att frågan om hur strejkvapnet används kommer att diskuteras mer över åren som kommer. Den svenska modellen bygger på samverkan och samförstånd. Ju mer strejkhot, och faktiska strejker, ju mer urholkas detta samförstånd. SAS har t.ex. fått betala ett högt pris för dyra avtal som ofta ”strejkhotats” fram. Det är inte en framkomlig väg.

Är du rädd för en konflikt?

Vi kan aldrig utesluta något. Det var inte många år sedan vi hade en allvarlig strejk inom skogsindustrin. Och i slutfasen av förra årets avtalsrörelse skramlades det med strejkvapnet från facken. Men konflikt är det sista svensk industri behöver och min förhoppning är att alla runt förhandlingsborden tar ansvar.

Hur ser du på tankar om LO:s låglönesatsning inför den kommande avtalsrörelsen?

Jag måste säga att jag blev lite förvånad när jag såg den. Låglönesatsningar tar inte alls hänsyn till industrins förutsättningar och är därför inte alls förenligt med principerna inom Industriavtalet. Det måste facken inom industrin ta med sig när de ställer sig bakom LO-samordningen. Avtalen på arbetsmarknaden måste vara i linje med kostnadsmärket för industrin annars skadar det den konkurrenskraften vi alla månar om i Sverige.

Som man brukar fråga svenska idrottare i tv innan matchen: Hur känns det?

Oron i ekonomin både globalt och i Sverige - och den varseltäta hösten/vintern- oroar självklart. Men annars känner vi att nya Industriarbetsgivarna kommit igång och att vi byggt en bra plattform för framtiden. Nu när vi samlat arbetsgivare inom stål och metall, mekanisk verkstadsindustri, massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin och gruvindustri med drygt 860 medlemsföretag med mer än 82 000 anställda blir vi en viktig aktör i de kommande förhandlingarna. Det gör att jag känner stor tillförsikt.