Säkerheten främst - inte utan entreprenören!

4 juli 2014

ALMEDALEN Representanter från såväl företag, myndighet, forskning, arbetsgivarorganisation och fack möttes på seminariet på Industriområdet i Almedalen för att diskutera säkerhet i entreprenörsförhållanden. Att anlita entreprenörer blir allt vanligare och det är ofta där olyckorna sker.

”Att ha möjlighet att anlita entreprenörer - både i form av expertkunskap och som extra resurser – är oerhört viktigt för våra medlemsföretag och vi behöver därför intensifiera arbetet med att förbättra arbetsmiljö och säkerhet även inom entreprenörsledet”, säger Mara Hagbergs Forss arbetsrättsjurist Industriarbetsgivarna.

Per Bondemark, SSAB:s platschef i Luleå/Borlänge, förklarar hur man skärpt krav och rutiner i entreprenörsförhållanden. ”På SSAB jobbar vi med säkerhetstänk i varje skede av flödet då entreprenörer anlitas. Arbetet drivs av en ständig strävan efter samverkan och dialog, samt att dela kunskap och lära av varandra.”

westerholm.jpgLena Westerholm, hållbarhetschef på ABB som ofta anlitas som entreprenör av basindustrins företag, menar att arbetsmiljö också är en affärsstrategisk fråga. ”Alla vinner på en bra arbetsmiljö. ABB vill ha tuffa kundkrav och uppskattar när företag som SSAB och LKAB ställer krav. Det finns ett kostnadsperspektiv på dessa frågor; det går att vinna affärer med ett starkt arbetsmiljöarbete som differentierande faktor."

 

Magnus Nygren, doktorand, från Luleå Tekniska Universitet presenterar ett nytt forskningsprojekt tillsammans med LKAB. ”I projektet tittar vi bland annat på hur den enskilda entreprenören styr upp sitt interna arbetsmiljöarbete vid arbeten inom beställarorganisationen. Vi tittar också på hur samordning och utvecklingsarbete för säkerhetskultur fungerar i praktiken. Frågan är hur dessa två områden; samordning respektive utvecklingsarbete, överlappar varandra och hur vi kan hitta bra lösningar i praktiken.”

I Ferbe.jpgden avslutande paneldebatten försökte seminariedeltagarna besvara den viktiga frågan: Hur kan vi tillsammans bli ännu bättre på att förebygga allvarliga olycksfall inom industrin? Frågor lyftes om hur vi kan bli bättre på samverkan mellan beställare och entreprenör och på att förbättra säkerhetskulturen, särskilt tillsammans med entreprenören.

 

”Vi måste bli ännu bättre på att ställa krav på entreprenörens arbetsmiljöarbete vid upphandling. Vi måste också bättre tydliggöra vem som ansvarar för vad i varje entreprenörsavtal. Kanske måste vi också ställa tydligare krav på hur entreprenören ska agera och vilka krav denne måste ställa gentemot sina egna underentreprenörer, dvs i nästa led”, säger Maria Hagberg Forss.

”En viktig anledning till att det brister kan vara att man inte är tillräckligt bra på att göra riskbedömningar och att tillse att de som ska göra riskbedömningarna har erforderlig kompetens för detta”, säger Per Bondemark.

”I sin vilja att göra ett bra arbete finns det en risk för att medarbetare – och entreprenörer - tar genvägar och väljer snabbhet framför säkerhet. Vi som arbetsgivare måste stävja sådant beteende, genom att signalera att vi vill ha en kultur där säkerheten är högsta prioritet. Stanna alltid upp och tänk till innan du genomför ett riskfyllt arbetsmoment”, säger Lena Westerholm.

”Det är viktigt att vi har samverkan mellan fack och arbetsgivare i denna fråga. Skyddsverksamheten för små företag kan förbättras genom till exempel utbildning av regionala skyddsombud. Det vore också positivt med en kvalitetssäkring av upphandlingen av entreprenörstjänster”, säger Anders Ferbe, ordförande IF Metall.Middelman.jpg

”Lagstiftningen är tillräcklig och vi kan se att inspektion gör skillnad. För att nå så många företag som möjligt bör vi också satsa mer på kommunikation och information i dessa frågor”, säger Anna Middelman chefsjurist Arbetsmiljöverket.

”Det är framförallt ur ett etiskt och mänskligt perspektiv som vi måste se till att förebygga allvarliga olycksfall. De kan aldrig accepteras. Men en bra och säker arbetsmiljö är också en förutsättning för god kvalitet och hög produktivitet. Därtill har det största betydelse ur rekryteringssynpunkt, att basindustrins företag uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Ytterst handlar det om att bibehålla och öka svensk basindustris konkurrenskraft, säger Maria Hagberg Forss.

Medverkade på seminariet gjorde Per Bondemark, plats- och produktionschef SSAB Luleå/Borlänge, Anders Ferbe, ordförande IF Metall, Anna Middelman, chefsjurist Arbetsmiljöverket, Magnus Nygren, doktorand Luleå Tekniska Universitet, Lena Westerholm hållbarhetschef ABB och Maria Hagberg Forss, arbetsrättsjurist Industriarbetsgivarna.

 

Se filmen från seminariet: