Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

"Coronakrisen får gigantiska effekter på samhället"

3 april 2020

NYHET. Världen är i en kris utan motstycke som drabbar och kommer att drabba samhället hårt. Epidemin i sig men framförallt efterföljande politiska åtgärder för att minska smittspridningen har redan fått och kommer att få omfattande ekonomiska konsekvenser, skriver vår chefekonom Kerstin Hallsten.

Många bedömare tror på ett rejält fall i produktion och efterfrågan, men under en relativt kort period. Därefter inleds en återhämtning. Vi delar den här bilden, men det kommer att ta tid innan produktionen är tillbaka på nivån innan fallet.

Osäkerheten om den framtida utvecklingen är dock extremt stor. Förloppet påverkas av vilka åtgärder som vidtas från politiskt håll. Regeringar och centralbanker har redan agerat för att begränsa de negativa effekter som drabbar individer och företag till följd av de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen. Men här finns det mer att göra. Samtidigt är det helt avgörande att så snart som möjligt få tillbaka samhället till det normala. För detta krävs helt andra satsningar än vad som vanligtvis görs, eftersom samhället nu drabbas av en kraftig negativ chock. Det handlar till exempel om satsningar på ny teknik som gör att vi får mer information om virusets spridning; vilka har haft viruset och vilka har det nu.

Förväntade effekter på samhällsekonomin

Vad ser vi då för effekter på samhällsekonomin så här långt? Än så länge finns det inte så mycket ny data om den faktiska utvecklingen efter att pandemin bröt ut. En del indikatorer över stämningsläget i ekonomin har dock inkommit och därtill finns finansiell information. Statistiken visar i många fall på kraftiga sättningar. Dessa saknar i vissa fall motstycke. Tjänstesektorerna är hittills hårdast drabbade och läget på arbetsmarknaderna försämras snabbt. I Kina, som ligger före, blev det i februari kraftiga ras i industriproduktion, export, investeringar, konsumtion och inköpschefsindex. Inköpschefsindex sedan steg oväntat mycket i mars, men den sammantagna bilden tyder ändå på en svag utveckling framöver i Kina.

I USA, euroområdet och Sverige har stämningsläget i ekonomin och läget på arbetsmarknaden tydligt försämrats. Hela 6,6 miljoner personer anmälde sig som arbetslösa denna vecka i USA, en uppgång som saknar motstycke. I Sverige varslades 36 800 personer i mars.

De initiala effekterna på de finansiella marknaderna var kraftiga och i vissa avseenden oväntade. Viljan att ta risk försvann varmed börskurserna föll, liksom priset på andra finansiella tillgångar och råvaror. Oväntat var dock att även guldpriset föll och att räntan på exempelvis långa statspapper i USA steg. Under de senaste två veckorna har det blivit en viss stabilisering efter den initiala chockvågen.

Läs hela rapporten här.