Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse av vår webbplats. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.

”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

14 januari 2020

DEBATT. Nu är det dags för 15-åringar att välja gymnasieutbildning. Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Elever från teknikprogrammet är de enda som har nått en etablering på 70 procent snabbare än 10 år Svenskt Näringsliv på DN Debatt.

Ingenjörer arbetar med maskin

I dag har många företag svårt att hitta rätt kompetens, trots att många arbetslösa söker jobb. Senaste säsongsrensade data från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att arbetslösheten är 6,8 procent och ungdomsarbetslösheten är på hela 17,4 procent.

Den dåliga matchningen mellan de jobbsökandes kompetens och vad företagen efterfrågar är en påminnelse om hur viktigt det är välja gymnasie­program som fungerar bra på arbetsmarknaden. Vi vet exempelvis att yrkes­program i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver helt enkelt bli bättre på att informera.

Enligt Ekonomifaktas Gymnasiepejl var 74,6 procent av de elever som lämnade gymnasieskolan 2007 etablerade på arbetsmarknaden tio år senare. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska en person, enligt SCB:s mått, vara sysselsatt, ha en arbetsinkomst på minst 197 100 kronor, inte ha någon förekomst av arbetslöshet under året och inte studera vid högskola. Etableringsgraden enligt denna definition varierar mycket mellan de olika nationella programmen.

Skillnaderna i etablering mellan de olika nationella programmen är stora, men spridningen i resultat mellan samma program på olika skolor är än större. Elever från skolor som har nära samarbete med företag har över lag en snabb etablering på arbetsmarknaden. Det finns också betydande regionala variationer. 

Förändringarna i näringslivet går snabbt. Förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.

Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp.

Det finns också stora skillnader mellan de högskoleförberedande programmen. Generellt sett tar det lång tid för eleverna från de teoretiska programmen att etablera sig. Elever från teknikprogrammet är de enda som har nått en etablering på 70 procent snabbare än 10 år.

Det säger en hel del om högskole­utbildningarnas kvalitet och effektivitet, men också att ambitionerna på de teoretiska gymnasieprogrammen behöver höjas. De högskoleförberedande programmen behöver helt enkelt bli mer högskoleförberedande för att bättre rusta eleverna för högre studier.

Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att eleverna ska ges bättre förutsättningar inför gymnasievalet.

Hur väl eleverna klarar sig i högre studier och på arbetsmarknaden bör ingå i skolornas kvalitetsredovisningar och tydligt och lättbegripligt redovisas för elever och föräldrar. På så sätt ökar både förutsättningarna för eleverna att göra medvetna och genomtänkta val och förutsättningarna för huvudmännen att utveckla och förbättra skolverksamheten. Hela gymnasieskolan måste präglas av hög kvalitet, god relevans och starka resultat.

Fakta: Gymnasieprogram

Så lång tid tar det innan 70 procent av eleverna från respektive program har fått jobb:

  • Energi: 4 år

  • Fordon: 4 år

  • Bygg: 5 år

  • El: 7 år

  • Industri: 8 år

  • Omvårdnad: 9 år

  • Teknik: 9 år

  • Barn- och fritid: 10 år

  • Handels- och administration: 10 år

  • Hotell- och restaurang: 10 år

  • Naturbruk: 10 år

  • Naturvetenskapligt: 10 år

  • Samhällsvetenskapligt: 10 år

  • Estetiska programmet hamnar utanför denna listan då dess elever inte någon gång under de tio år som SCB följt avgångsklasserna från 2007 når upp till 70 procents etableringsgrad. Efter ett decennium var endast 57,9 procent av det estetiska programmets elever etablerade.

På Ekonomifakta finns fullständiga listor: www.ekonomifakta.se/gymnasiepejl

Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv


Läs hela debattinlägget här: ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”, DN Debatt 2020-01-14